AHHH
Jag vill höra ofta att jag är omtyckt och uppskattad av den jag är tillsammans med, få en spontan, men dock så varm, kram då och då, jag vill känna att jag är älskad.
Jag känner mig mest arg i mitt förhållande, jag älskar honom så mycket så det gör ont att titta på honom. Han fick mig att må så bra i början, tills i sommras... han drog på fest och det var inget snack om saken att ens fråga om jag ville följa med, efter det är han förändrad,, mycket förändrad. Det är klart att han får göra saker själv, jag blir inte sur för det men från att det har tjatats på mig att följa med överallt till att helt sonika inte ens fråga, tycker jag verkar konstigt.
Ett förhållande ändras inte så fort ppå 1,5 år.
Vi gör aldrig någonting tillsammans längre, vi åker inte ens och handlar ihop. Han tar väldigt sällan i mig, för sällan för mitt tycke, man kan inte prata med honom om någonting, frågar jag något får jag aldrig ett rakt svar tillbaka osv, osv.
Är det så här det ska vara?
Jag vill känna mig älskad igen, det känns som att jag snart får börja titta efter det på annat håll, men jag vill ju bara ha den som gjorde mig så lycklig för inte så länge sen.
Hur i helvete gör man????
Min syster gör mig iallefall glad..
Miih! Vad du är go´systeryster. Jag är nog ingen bra tröst, men jag finns iallfall här när du än behöver någon
vad lika ni är :D
vet du, jag tror att det är "både-och".
du älskar inte den här mannen, som gör dig illa, och du älskar inte dig själv tillräckligt för att våga erkänna det.
du borde få kärlek och respekt, uppskattning och beundran från den man som du lever med, men innan du lärt dig att älska och respektera dig själv är det nog svårt.
men STRÄCK på dig, tjejen, ta hand om DIG och gör saker för DIN skull. omge dig med människor som älskar dig och uppskattar dig för den du är, har du inga (men det har du väl?) så leta upp dom! dom finns!
Från hans sida kan det också vara såhär. Han älskar DIG, men har svårt att erkänna det för sig själv därför att han kan inte tygla dig så som han skulle vilja. Men samtidigt älskar han att han inte kan det. Han låter dig somna först, därför att han älskar dig och han vet inte hur han ska handskas med det just nu. han gör dig illa och det vet han, men han är stolt och samtidigt förvirrad. Jag tror att han ser fram emot erat barn, men han är skrämd och tycker kanske att han är för gammal, han ville inte ha detta i sitt liv, i sin plan förut, för han hade inte räknat med det och nu när det är så så slits han mellan många nya och gamla känslor. Men en sak är säker, han älskar dig, annars hadehan lämnat dig. Alla dina vänner och din syster kommer att finnas där för dig, när du än behöver dem. Älskar du den han var förut? antar det, då älskar du den han kommer att bli. Han är förvirrad nu och ett svin. Men män behöver sin tid. Vänta in honom även fast attd et är svårt och smärtsamt. Allt kommer att förämdras till slut, om inte tidigare så när det kommer till kritan. En man kan inte strunta i att lägga ögonen på sitt eget barn, han kan inte strunta i att tycka kvinnan som gav barnet liv och lät det komma till världen är en äkta kämpe som är värd allt. Han kan inte hålla i sitt barn och samtidigt förneka det och inte dig.
uppdatera oftare!
