Perita

Min väninna ringde just och bjöd med mig på en livebandsspelning i Örebro på lördag kväll, och jag som jobbar hela helgen. Hade varit kul att komma ut på detta med henne.
Finare vän kan man inte få!
Ja ja, jag får se vad jag kan göra, börjar ju inte förens klockan 07 på söndag så man kanske kan orka endå....
Var till willys med mina tre troll idag och jag måste säga att det gick bättre än förväntat. Ingen som la sig på golvet och skrek rakt ut iallefall, lite tjat kan man stå ut med, dom vet att det inte lönar sig.
( Brukar passa på att storhandla när dom är på dagis annars )
Fy sjutton vad tiden går fort, Sam blir snart 5 år och jag tittar ofta på honom och undrar var tiden tagit vägen?


Qurido fick ju lymfankit i ena bakbenet efter en spark i hagen,det läkte och vart bra, så jag satte igång honom igen och vipps så tappa han ena bakskon, grejen var bara den att han växer så dåligt i fötterna så den fanns inget att slå fast skon i, så nu står han återigen på vila. Tror jag blir galen haha! Men hovvarna börjar ta fart tack vare barfotagång.


Sam och Liam ska träffasin pappa imorgon eftermiddag, om han nu hör av sig vill säga... Sam vill oftast inte inte ens prata med han när han väl ringer, så vi får se hur det här kommer gå..

Kommer nu börja skriva minst en gång om dagen om mitt liv, hur fan man får vardagen att gå ihop som timvikarie, tre barn osv osv och hur mycket jag saknar ungdomslivet....
Puss på er alla

Vill bara säga TACK till en viss person som totalt stulit mitt hjärta.
Trodde det var omöjligt att känna så som jag gör för dig. Fan ta dig du har verkligen ställt till med oreda i mitt sinne, men jag älskar dig för det.
Tack för att du öppnade mina ögon, tack för att du låter mig känna som jag gör, tack för alla fina, kärleksfulla ord du ger mig, tack för att du finns.
Hoppas det håller i sig...
Puss på dig

KEVIN O HJALMAR

Ja då var jag här igen då, fan är så dålig på att uppdatera men tiden räcker fan inte till!!
 Kevin tror at det ska funka att lära sig allt samtidigt, han gungar på alla fyra, tar ett krypsteg med både armar och ben sen ska han sätta sig upp fast han inte kan sitta själv än. Det är så frusterande för honom!
Undrar hur länge det kommer ta innan han börjar krypa ordentligt?
 Sam fyllde 4 år för en vecka sen, det är inte klokt vad tiden går fort. Och Liam blir snart 3 ,ja i aug då då. Nej man hinner helt enkelt inte med.
 Jag lägtar så till sommaren, det är så himmla kallt nu och vi ska inte tala om allt bök med alla dessa vinterkläder på barnen som är hur blöta som helst när man hämtar dom från dagis. Nää tacka vet jag sommaren och linnen o tunna kläder.
 Nästa vecka ska jag börja sätta igång min älskade Qurido. Jag längtar så jag blir tokg snart tror jag. Han lär ju vara måttligt pigg efter den här vilan... hehe men jag gillar att få arbeta lite för mödan.

Puss på er

Och Isabell, Jag har mailat dig... Hoppas det kom fram!?

Jag är en människa med lite tid till övers för mig själv, ni kan ju tänka er hur det är att vara mamma till tre busiga pojkar!
Så det får bli lite snabbt med lite bilder idag, så kommer det mera vartefter tiden går!

Jag hoppas ni alla har haft en trevlig jul och att det blir ett gott nytt år !

Vad blir det förresten för nyårslöften? Någon som vågar avslöja? ;D




Här är Kevin inte så gammal, men redan ett busfrö ;)


Moster Josephine och Kevin



Kusin Jimena och Kevin



Snyggtjejorna själva ;) - Världens bästa systrar <3

Har inte haft vare sig tid eller ork att skriva på hur länge som helst känns det som... Men jag ska försöka att uppdatera oftare i fortsättningen!
Jag kan ju börja med Kevin, han blir 5 mån den 15 december! Fattar inte vart "den juva bebistiden" tog vägen, svichh, sa det bara.
Dom tre senaste dagarna har han satt under knäna i krypläge  och rumpan i vädret och blir skitarg när han inte kommer någonstans..
När han var 2 mån och 3 veckor vände han sig från rygg till mage, relativt tidigt tycker jag!
Sam ligger sjuk i feber ikväll, stackars liten. Så det blir inget dagis för honom imorgon inte.
 Jag har blivit av med kameran så det blir nog inte så mycket bilder upplagt på ett tag, ska försöka köpa en nu när jag får min lön, har ju hoppat in lite då och då och jobbat i hemtjänsten när dom behövt folk. Det är aldrig fel att dryga ut föräldrapenningen när man har det lägsta.. 180 kr om dagen minus skatt. Blä.. det är inget man blir fet på direkt!
 Ridningen ligger på hyllan ett tag, det är ju inte så lätt att få barnvakt nu för tiden. Det känns i hjärtat, saknar ridningen som fasiken!
Uppdaterar mer imorgon
Kram

Mormor håller i mitt tredje barn Kevin




Mera bilder och information kommer senare :)

Som sagt, jag har lite problem med datorn men som verkar funka en stund just nu....
Jag har kommit in i en trötthetsperiod tror jag, jag vill bara sova sova och åter sova, men kan
inte det. Har aldrig känt av min gravidetetsmage med dom andra barna men med den här agen kan jag inte somna,
hittar inga bekväma sovställningar, bebisen sparkar hela tiden och hickar.... Visst är det bra att det rör sig men ibland önskar man att den kunde bli lite lugn, tills ja somnat åtminstonde. Jag har ju inte tid att vila på dagarna heller just nu, måste passa på att sortera ut leksaker, kläder och packa det som packas ska innan barna ska hämtas på dagis och eftersom jag jobbar som tim.vik så vet man aldrignär man är ledig heller. Byter ju lgh om 10 dagar, vill då ha allt färdigt så det bara är att bära.
Jag var på mödravården i Torsdags, hade gått upp 12,4 kilo!!!!!!!!!!! Vet inte vart det här ska sluta riktigt, visserligen vägde jag bara 46 kilo när jag var hos barnmorskan första gången, jag var då gravid i vecka fem. JAG HADE INGA ÄTSTÖRNINGAR!! Hade bara rasat i vikt efter ammningen med Liam och sen mådde jag nog inte så psykiskt bra heller efter förhållandet med deras pappa. Kåkfarare och pundare är så jävla egostiska och gör allt för att inte bli lämnade, det blev en hel del bråk vill säga.....
 Nåja.
Hjärtljuden låg på 140 slag per minut och jag låg på "normalkurvan" på tillväxten.
Jag är så spänd på att få veta vad det blir den här gången, tog inte reda på det med Sam men gjorde det med Liam, men jag gjorde inte det med den här bebisen för jag lovar... det är över halva grejen att INTE veta.
Visst hoppas jag på en flicka denna gång, det vore ju så himla roligt, men jag tror ändå och är inställd på en pokje till, men den stora huvudsaken är ju att barnet är friskt! Hjärtljuden är iallefall annurlunda denna gång, med Sam och Liam låg dom ALDRIG under 150. Jag har för mig att 152 slag per min var det lägsta dom låg på under graideteten......

Idag ska jag åka till nora och hälsa på min syster. Tar nog med kameran och lägger förhoppningsvis ut lite kort ikväll. Nu ska jag iväg med Liam till bvc...
Skriver ett ordentligt inlägg ikväll som sagt.

Ska försöka skriva lite nu när Sam sitter och tittar på film....
Det har börjat kännas bättre i förhållandet jag har, det var någon som skrev i en komentar att jag skulle försöka "vänta ut" hans beteende, eller något liknande... Och en sak till, det där om att få somna först.... det stämmer så bra!
 Jag känner för att träffa min syster idag men det är så långt att åka och jag vet inte om hon ska vara hemma heller för den delen. Men det kommer nog bli fint väder hela dagen så jag ska nog försöka passa på att rida lite. Det kommer nog inte gå så länge till om jag ska fortsätta växa om magen i den här takten som jag gör nu.
Finns det någon annan än jag som är gravid och rider fortfarande????
Nej nu kommer barna från alla håll och attackerar mig jag får skriva sen... kommer nog handla om hur jag känner för att vara gravid i vecka 24....

Är det mig det är fel på eller väljer jag bara helt fel killar??
Jag vill höra ofta att jag är omtyckt och uppskattad av den jag är tillsammans med, få en spontan, men dock så varm, kram då och då, jag vill känna att jag är älskad.
Jag känner mig mest arg i mitt förhållande, jag älskar honom så mycket så det gör ont att titta på honom. Han fick mig att må så bra i början, tills i sommras... han drog på fest och det var inget snack om saken att ens fråga om jag ville följa med, efter det är han förändrad,, mycket förändrad. Det är klart att han får göra saker själv, jag blir inte sur för det men från att det har tjatats på mig att följa med överallt till att helt sonika inte ens fråga, tycker jag verkar konstigt.
Ett förhållande ändras inte så fort ppå 1,5 år.
Vi gör aldrig någonting tillsammans längre, vi åker inte ens och handlar ihop. Han tar väldigt sällan i mig, för sällan för mitt tycke, man kan inte prata med honom om någonting, frågar jag något får jag aldrig ett rakt svar tillbaka osv, osv.
Är det så här det ska vara?
Jag vill känna mig älskad igen, det känns som att jag snart får börja titta efter det  på annat håll, men jag vill ju bara ha den som gjorde mig så lycklig för inte så länge sen.
Hur i helvete gör man????

Min syster gör mig iallefall glad..

Har inte haft tid att skriva något på hela helgen, det är full fart från tidig morgon till sen kväll. Skönt att få skicka iväg barna till dagis imorse. Hade tänkt städa lite men blev sittandes hela förmiddagen och bara njöt av tystnaden, det behövs det med kan jag tala om.
Straxt efter lunch knackade det på dörren och jag fick mig en smärre chock när jag såg vem det var.. inga namn nämda.. men det var en kille som väckte gammla känslor till liv. Ärligt talat blev jag jävligt glad över att få träffa honom igen, han hade sin lillebrorsa med sig så vi tog en kaffe och skvallrade om vad som hänt under dom tre år vi inte setts på.... Han hade blivit pappa till en liten tös i sommras men tyvär var det väl på sluttraverssen med tjejen hans......
Kanske jag sätter in hans vackra ögon på bild någon gång...
Jag och barna var hos min (?) ja vad vi nu är för något, hela helgen, han tyckte väl att det passade bra för att hans barn var där åxå. Blir tokig på honom för vi kan bara inte prata om något som handlar om känslor eller dyligt med varann, han säger bara _ Lägg av och sluta tjata . sen vänder han och går. HUR FAN SKA JAG GÖRA???
 Skulle ta mig en lugn skritttur i skogen igår men när vi kom ut på en väg så stod det en "skotare" parkerad efter vägkanten, så efter mycket övertalning att gå förbi så fick jag mig en ofrivillig galopp förbi i stället, det var jag inte beredd på men satt kvar som tur var. Tror inte det är så bra att ramla av med magen i vädret!!
Föresten.... INGEN SOM HAR EN LITEN BARNVÄNLIG GAMMAL SHETTIS SOM STÅR OCH SKRÄPAR?? Är på jakt efter en, antingen att köpa för billig peng eller att bli fodervärd på den, enda kravet är att den ska vara trevlig att hanskas med och att den är ridbar då min 3-åring älskar att få "rida" lite och vara med att pyssla med dom.
Vet ni någon så kan ni ju tänka på mig.....

Vet inte riktigt vad jag ska skriva, mitt liv är som ett jävla trassligt garnnystan.
Fyllde nyss 26 år, har 2 st barn på 3 och 1,5 år med en kille som avtjänar ett 5-årigt fängelsestraff. (funderar på att söka ensam vårdnad om dom eftersom jag anser att han skitit i barnens välfärd genom att han inte hållit vad han lovat.. som att sluta med det han håller på med och sin enormt kriminella bana!)
Jag träffade en ny kille som mina barn avgudar och som jag verkligen älskar, började äta p-piller, (han ville absolut inte ha fler barn, har två tonåringar sen tidigare) men blev tyvär gravid iallefall, ställde mig på listan för abort men tiden gick och när jag väl fick komma dit sa dom att dom skulle sätta igång det som en vanlig förlossning, hjärtat skulle inte klara av att slå mer än någon minut iallefall - jag var ju så långt gången - så jag tackade för besväret och gick därifrån. Jag älskar barn och skulle inte klara av att känna mitt barns hjärta sluta slå bara för att fadern inte vill ha fler.. -Han får väl för fan sterilisera sig då då!!!
Saken är ju bara den att jag vet inte vad han känner för mig längre, han säger aldrig att han tycker om mig, (och jag behöver få höra det ofta) vi äter ihop, sover ihop osv men hur ska det bli? Kommer han tacka för sig när barnet är fött? tycker han om mig? Jag ska väl inte behöva påminna honom om att han inte sgt det på några månader för att få höra det på direkten? Han vet att jag ska behålla mitt barn, men kommer han att finnas där sen? Vill han inte det så är det ju bättre om han drar nu än efter förlossningen. Tänk om jag skulle hamna i förlossningspsykos.. HUU vad otäckt.. Nej som sagt, jag vet inte hur min framtid ser ut och det stör mig!